Någon gång måste det ju ta slut

Har inte haft någon som helst energi till att skriva här. Det är mycket som händer och en del vill jag inte skriva ut här. 
Men jag kämpar på, jag försöker ta en dag i taget och med min underbara familj som stöd så går det.

Allt har förhoppningsvis ett slut och jag försöker blicka framåt. Men det är tufft och denna månaden har jag gråtit fler gånger än jag skrattat. Min energi är i botten och det är bara för mycket runt omkring.

Att vara stark


Ibland önskar jag att jag inte varit stark. Det är många gånger jag hade önskat att jag var svag. Det finns tillfällen då jag upplever att det är tillräckligt, även för den starke. 
När ska livet bli snäll mot mig? 
Min sjukdom- Reumatism, Steloperation 1, Steloperation 2 | inflammation, inte snällt, kronisk smärta, leder, ledsjukdom, livet, reumatiker, reumatism, smärta, stark, ung reumatiker | | 2 kommentarer |

Bakslag på bakslag



Jag förstår inte varför livet inte kan ha medvind för mig. Just nu känns det som att allt går mot mig. Varenda liten grej känns så sjuk tung som kanske inte är så stor egentligen men med alltihop blir det mycket. 

Sovit dåligt inatt pga att min vänster hand gjort ont. Vaknade vid 4 av att den var svullen och stel. Kunde inte röra verken handled eller fingrar utan att känna smärta från helvetet. Bara att försöka vira in den i täcket för att den skulle få värme och försöka somna om innan klockan ringde kl: 5.30

När klockan ringde var handen bättre men långt ifrån bra. Bara att kämpa iväg  till jobbet och försöka så gott det går. Idag var det de två längsta timmarna sedan jag började jobba. Så mycket energi som gick åt för att kämpa sig igenom arbetetsuppgifterna. Väl hemma däckade jag i soffan och bägaren rann över. Allt runt omkring hjälper inte heller speciellt mycket för att man ska känna sig bättre.

Skit sjukdom, skit reumatism, skit jobb, skit steloperation, skit ********, skit lönepersonal, skit HR-personal! 
Upp